Igår fick jag besök. Av polisen!
Det var ett planerat besök, det skulle ju komma en plis hit för att kolla att jag faktiskt bor här.
Sådana är ju reglerna i Belgien..
Kvinnan jag talade med på kommunkontoret i början av juli sade dock att det skulle dröja 4 veckor innan polisen kunde göra hembesöket hos mig.
Men igår stod poliskvinnan nere på gatan och ville bli insläppt, bara drygt 2 veckor efter jag anmält att jag flyttat hit!
Jag blev helt ställd när porttelefonen ringde, hade ju inte väntat något besök och jag tycker det är lite läskigt att svara när det ringer i den. Tänk om jag inte förstår vad personen säger? Tänk om de blir arga på mig! Ja, de vanliga ångestframkallande tankarna.
Men jag svarade! Och hörde knappt ett ord av vad hon sa, fast jag tror hon pratade engelska. Allt jag hörde var mitt namn.. Så jag bad om ursäkt och sade att jag inte hörde, och kunde hon upprepa? Då hörde jag. En tydlig, och lite irriterad röst som krävde att bli insläppt. Det var väl först då det gick upp för mig att det var polisen...
Så självklart släppte jag in henne.
Sedan kom jag ihåg att jag knappast var anständigt klädd, hade ingen BH på mig och en ganska genomskinlig tröja (den enda topp jag kan ha medan huden på ryggen läker lite). Så jag rusade till garderoben och fick på mig en annan tröja, den skavde lite men jag behövde ju bara ha den på mig en kort stund.
Polisen tog sin lilla tid att komma upp hit, hissen är ganska seg, så jag hann byta om utan problem.
Hon ringde på dörren och jag släppte in henne.
Så speciellt trevlig var hon ju inte. Hon hälsade inte ens utan gick bara fram till köksbordet och frågade om hon kunde sätta sig ner. Jag svarade såklart 'ja'. Hon satte sig och började fibbla med sina papper. Hon tittade inte ens på mig. Så jag satte mig mitt emot henne och väntade. Tillslut hittade hon rätt papper. På bruten engelska bad hon mig fylla i lite uppgifter. Jag gjorde så gott jag kunde, det var egentligen bara uppgifter om när mina föräldrar var födda och var de föddes. Jag kunde bara fylla i mammas födelsedag, har faktiskt ingen koll på var hon föddes! Jag kunde inte fylla i något om min biologiska pappa eftersom jag faktiskt inte vet tillräckligt, kan inte ens hans födelsedag..
Sedan fick jag skriva under ett papper. Fick ingen förklaring på vad som stod där men inte en chans att jag tänkte vara frågvis.
Poliskvinnan sade sedan att hon kunde fylla i resten av papperna på polisstationen. Hon sade faktiskt hejdå och önskade mig en bra eftermiddag innan hon gick..

Det var allt. Ska erkänna att jag väntat mig något mer. Kanske lite frågor om hur jag hamnat i Belgien. Ja, polisen frågade faktiskt om jag bodde här själv.. Jag svarade att, nej, jag bor med min pojkvän. Då kollade hon i sina papper och såg att det stod så där.. Jag undrar om hon ens läst igenom infon innan hon kom hit..

Nåja, nu är det gjort! Jag och Gerd kan besöka kommunkontoret igen och lämna in resten av papperna; bevisen på att vi varit ett par tillräckligt länge och att vi träffats tillräckligt ofta. Kontoret har faktiskt öppet på lördagar så Gerd behöver inte ta ledigt för att följa med mig dit, vilket är skönt. Vi får se om vi går dit denna lördag eller om vi väntar tills nästa vecka. Jag vill vara säker på att kommunkontoret fått in rapporten från polisen innan jag knallar dit igen!

Men nu är jag i alla fall ett litet steg närmare ett uppehållstillstånd!