Försäkringskassan del 2

Ja, så var mötet avklarat! Det var riktigt jobbigt.. Dock vill jag ge cred till min handläggare, hon är verkligen trevlig. Hon visar även mycket respekt, jag kände inte en enda gång att jag kom med "dumma" frågor.
Det blev ju mest snack om vad jag inte klarar av, och det är alltid jobbigt. Att vältra sig i alla dåliga erfarenheter, beteenden och framtidsutsikter kan ju få vem som helst att deppa ihop!
Men jag fick också chans att berätta om min framtidstro, att jag faktiskt ska klara av att arbeta lite i framtiden.

Handläggaren förklarade även vilka regler som gäller nu när jag ska bo utomlands.
  • Jag kommer inte längre få bostadstillägg (ung. bostadsbidrag), fast det visste jag redan.
  • Jag måste tänka på att ge dem tid att införa ändringar, såsom bankkontonummer. Det hade jag redan tänkt på! Min plan är att behålla mitt svenska bankkonto tills det är klart att pengarna från Försäkringskassan kommer in på mitt nya, belgiska, konto. Även att jag fått tid att meddela mitt nya kontonummer till min familj och de vänner som kan tänkas behöva det
  • Jag kan skicka ett e-mail till min handläggare när jag behöver fråga något eller ändra några uppgifter. Annars kan/ska jag skicka ev. dokument till Försäkringskassans inläsningscentral
  • Jag får behålla min aktivitetsersättning under tiden jag studerar för att lära mig holländska, samt när jag går kurser i 'skyldigheter och rättigheter när man bor i Belgien'
  • Jag kan begära att få vilande aktivitetsersättning om jag vill prova på att arbeta eller studera, samma regler som när man bor i Sverige med andra ord!
Varken jag eller min handläggare har fått läkarintyget från min doktor, dock sa handläggaren att papprena kan ha hamnat i kö hos inläsningscentralen. Men om papprena kommer till henne efter 16:e juni så kan hon vänta lite till på dem eftersom hon vet att de är på väg. Väldigt skönt att veta, tänk om jag hade blivit tvungen att lämna in en ny ansökan!
Mitt boendestöd, Karro, var med mig under mötet. Hon var ett bra stöd och kunde styrka mycket av det jag sa, hon kom även med egna reflektioner och inlägg. Jag tror det var till min fördel, eller så är jag bara så osäker på mig själv att jag inte vågar tro på att andra tar mig på allvar..
Karro var även smart nog att fråga hur lång tid det skulle ta för att få ett beslut, handläggaren sade att det skulle ta minst 2 veckor, men hon skulle försöka få det gjort så snart som möjligt. Hur som helst, 2 veckor är bra mycket kortare tid än 2½ månader!

Nu får vi hålla tummarna för att jag får det beslut jag vill ha, för även om mötet verkar ha gått bra så är beslutet inte klart än!

*håller tummen*

Kommentarer

Har du något du vill säga?

Ditt namn?
Förgätmigej

Din e-postadress? (publiceras ej)


Har du en blogg?


Säg nu vad du har på hjärtat raring!

Trackback