Idag har det varit shopping med stort 'S'! Först lastade vi ur vanen, tog väl en timme eller så. Vi fyllde upp vardagsrummet ganska så rejält..

Sedan bar det iväg till Ikea! Jag hade redan gjort en lista på allt vi skulle ha, jag hade till och med tagit reda på alla artikelnummer (när det fanns några). Vi lämnade helt enkelt över listan till en som arbetade där. Hon fixade resten, kollade att allt fanns på lagret och lade in en beställning på de saker kunder inte kan hämta själv. Jag fick till och med beröm för min lista!
Sedan var det bara lite smågrejer som vi plockade åt oss inne i själva varuhuset, ett madrassskydd och en rullgardin.
På lagret plockade vi åt oss alla delar till garderoberna, fy fan vad tunga de paketen var!
Vi köpte även en ny bäddmadrass och en sängram (se ett tidigare inlägg) fast de fick vi hämt ut från kundtjänsten.
Allt som allt gick det loss på strax över 900€, det är en del pengar!

Vi passade även på att käka lunch där, Ikea har riktigt bra mat, till ett hyggligt pris..

Sedan började den riktiga prövningen! Att få sakerna upp i lägenheten var minst sagt en kamp..
Hissen var alldeles för liten för att vi skulle få in paketen med sängram och garderober. Och paketen var tunga. Speciellt de med garderoberna. Vi hade tre paket, och varje vägde över 20kg.. Plus fyra tunga spegeldörrar. Tänk er att släpa dem uppför 2 våningar! Och då räknas markplanet som våning 0. Gerd bor på våning 2..
Det var ett riktigt slitsamt jobb, blev ett och annat skrapsår när man trycktes in i trapphusets obehandlade tegelväggar.. Men upp kom de!

Sedan var det arbetet med att montera ihop allt, vi blev inte klara förräns runt kl. 10 nu på kvällen.
Men en sak är säker; jävligt fint blir det!

Nu ska jag nog gå och mysa lite med Esmeralda och Gerd (nyss hemkommen) i vår nya, fina säng!

Ja, jag har ju inte hunnit skriva så värst mycket om hur resan hit ner till Belgien gått.. Men nu har jag tid! Gerd är ute och tar sig en öl någonstans, vi behöver lite vila från varandra -det har varit väldigt tröttamt och intensivt..

Så! Resan..
Ja vi åkte från Örebro vid lunchtid. Jag sade hejdå till de från Fontänhuset, och lämnade över choklad som Gerd köpt åt dem. Fina, Belgiska chokladpraliner var det. Blev applåder då, och det var ju väldigt trevligt. Ja, och tack så hemskt mycket till alla som hjälpte till att flyttstäda, utan er hade det tagit evigheter!

Så bar det då iväg ner till Malmö, där vi skulle övernatta. Resan gick riktigt bra, inga problem alls. Eller ja, Esmeralda var ju ganska hispig till att börja med. Hon lugnade dock ner sig ganska så snart, det blet ju väldigt varmt i bilen och hon orkade nog inte hålla igång!

Vi sov ganska dåligt, eller jag gjorde det i alla fall. Var väldigt varmt på hotellrummet. Vi bodde på Ibis Hotel och de är nog inte tillräckligt fina för att ha ordentlig luftkontitionering på rummen.. Sen så snarkade Gerd väldigt mycket och väldigt högt (jag måste ta och gräva fram öronpropparna snart!).

Så kom då äntligen dagen då jag lämnade Sverige, på morgonen stack vi iväg över Öresundsbron, vid kl. 8.30 ungefär. Då slängde jag iväg ett sms till bloggen. Ska erkänna direkt att jag inte bloggade lika mycket som jag först hade tänkt mig, det var helt enkelt för varmt i bilen för att jag skulle orka med, jag tror medeltemeraturen låg på drygt 30°C inne i hytten. Så går det när man inte har AC...
Värst var det när vi skulle genom Hamburg. Det finns en flera kilometer lång vägtunnel där. Som är väldigt dåligt ventilerad.. Så det var bara att veva upp rutorna och stänga av fläkten. Temeraturen steg direkt, skulle tro att vi kom en bit över 40°C innan vi var ute ur tunneln igen. Det var grymt plågsamt! Speciellt för stackars Esmeralda, som inte ville dricka vatten självmant. Vi var tvugna att stanna så jag fick tvinga henne att dricka, hennes nos var så torr att den vitnat! Jag blev riktigt orolig att hon fått värmeslag för efter det blev hon väldigt dåsig och hon andades så snabbt att en rädd kanin skulle blivit avundsjuk. Dock verkar min älskade kissekatt ha repat sig bra nu, hon är pigg och nyfiken på sitt nya hem!

Annars har jag faktiskt bara gott att säga om Tyskland! Jag har varit vädigt tveksam till deras princip att inte ha hastighetsbegränsning på motorvägarna.. Men i praktiken var faktiskt farten begänsad på långa sträckor. Och tyskarna var väldigt diciplinerade förare. Jag hade verkligen inget att oroa mig över!
För att inte tala om deras rastplatser! Så gott som alla var väldigt fina och rena. De större rastplatserna hade ofta flera olika restauranger, och toaletterna var helt fantastiska!

Vi var inne i Holland och nosade end sväng med, men det var väldigt händelselöst, då var vi så trötta att vi bara ville komma komma fram.

När vi äntligen kom fram hade klockan passerat 9 på kvällen. Då var det bara att duscha, stoppa något i magen och stupa i säng!

Så det var resan. Och inte har det blivit så mycket vila idag, fast vi nog behövt det. Men mer om det i nästa inlägg!


Javisst ja! Jag tog lite bilder också! Men de får vänta tills senare, har ingen möjlighet att ladda upp dem än...

Ja, vi kom fram välbehållna igår kväll. Av någon anledning kunde jag inte skicka sms från min mobil när vi kom fram i Belgien.. Vet inte varför, det har ju funkat i de andra länderna vi passerade...

Har inte tid att skriva så mycket mer, vi ska snart iväg till IKEA. Shopping!
Ville bara meddela att allt gått bra =)

Ja, Gerd har anlänt. Resan har gått bra och han kom lite tidigare än vi trodde!
Nu ska vi börja lasta bilen med saker som ska till mamma och syrran, bland annat mitt databord och min dataskärm. Så detta blir det sista ordentlige inlägget jag gör tills jag är framme och installerad i Belgien. Jag ska försöka mobilblogga lite. Vi får se hur det går med det!

Planen är att ta med alla saker som ska till mamma och syrran idag. Resten som ska med lastas ikväll och imorgon bitti. Imorgon bitti kommer Karro och några till från Fontänhuset, de ska hjälpa till att flyttstäda.. En kompis har lovat att putsa mina fönster, så det slipper ja! Yay!

Efter vi är klara i lägenheten är det dags att dra ner till Malmö, där vi övernattar. Sedan är det en lååång dag genom Europa ner till Belgien. Vi är framme på tisdag kväll. Håll oss i tankarna och önska oss en säker resa..

Ha det nu riktigt bra allesammans!

Ja, jag och grannen startade med lit parkhäng i Stadsparken. Vi skulle egentligen kolla på midsommarfirandet som skulle vara där och i Wadköping. Men vi verkar ha helt missat det.. Vi satte oss i alla fall i närheten av den fina midsommarstången, som stod helt övergiven på gräsmattan..
Vi blev dock inte kvar så länge, vi hade ju en fest att fixa med!

Oj, den festen alltså! Vi började med att käka sill och potatis, som sig bör.. Då hade vi blivit ett litet gäng och vi hade det riktigt trevlig. Blev lite nubbe på det, som sig bör!
Så var det dags att grilla, var jävligt gott det med. Lite vin på det. och så en nubbe till, tack!

Det kom lite fler gäster och festen drog igång på riktigt. Jag lärde ut den ultimata leken för sommarfesten: Fotknull (skyll inte mig för det "fula" ordet, leken heter ju så!). Det blev så himla lyckat!

Blev en hel hög med bilder tagna med, har kollat igenom kameran nu och jag kan inte komma ihåg hälften! Fan, jag var visst väldigt kär i den där nubbeflaskan med innehåll...

Ja, jag slutade kvällen med att somna sött inne på mitt hallgolv (punkt, punkt, punkt). Grannen kom in till mig och förmådde mig att i alla fall kräla upp i sängen (vilken tur att madrasserna står direkt på golvet såhär innan flytten...)

Det var verkligen länge sedan jag avslutade en fest på det viset, men vafan, det var ju avskedsfesten! Och jag har ju bilder som kan fylla ut det aningens sargade minnet från igår kväll!

Tack alla ni som kom, känns så bra!


Jag och Sanna kramas lite


Ett glatt sällskap


Jag håller tal ..typ


Oj, vad gott det här var ..eller?


Fan, vad trevligt vi har!


Marie har det trevligt


Mys!


Charmigt värre


Sanna, med TÅRTAN!


Den tårtan var riktigt god!


Åh, vad mysigt vi har det


Ännu mera mys


Schkååll!


Fotknull!


Övre delen av fotknullet...


Och så nedre delen..


Och här har vi vinnaren! Go Sanna!

Ja, idag har jag varit riktigt trött. Dock har jag fått mycket gjort. Och bara trevliga saker med! Drog upp på stan med grannen, hon hade sin cykel med så jag kunde köpa mig ett kubb-spel och skicka det med henne hem =) Bra att slippa släpa på det!

Sedan mötte jag upp med en kompis jag inte sett på flera år, förutom ett snabbt möte och en kram på McDonalds förra sommaren -men det räknas inte, och vi var och tog oss något gott att dricka och snackade minnen. Jävlar, vilka saker vi hittade på när vi var "unga och vilda"!
Var verkligen så jävla kul att träffa henne igen, jag hoppas att vi kan hålla kontakten bättre nu... Kram på dig!

Idag hade jag så äntligen sorterat ur vad jag skulle ha med mig och vad som inte skulle med, sedan var människorna på Fontänhuset välkomna att rota runt bland de saker som inte ska med till Belgien..
Var ju inte direkt rusning om man säger så! Men kanske inte så konstigt, vi lever ju i ett konsumtionssamhälle där det inte är speciellt svårt att få tag på ny saker man vill ha eller behöver..
Blev i alla fall av med lite böcker, en kudde och ett par jeans. Imorgon ska mitt soffbord bli hämtat med. Är verkligen glad att någon ville ha det, det är ju nästan nytt och i väldigt bra skick!

Sedan så kan jag nog dumpa lite mer saker på min mamma och syrra.. Ja hellre det än att sakerna bara ska slängas bort!

..hoppas jag.
Ja, idag fick jag då äntligen min kopia av läkarintyget! Läkaren ringde ju igår och eftersom inget brev kommit fram till mig så skickade hon ett nytt, både till mig och min handläggare på Försäkringskassan.
Så jag har alltså fått min kopia idag. Ska nog ta och slänga iväg ett mejl till min handläggare på FK och få bekräftat att hon fått originalet, eller i alla fall vet att det är på väg!

Annars då? Jo, mamma har varit på besök! Fick en fin och praktisk gåva, sådana där vakuumpåsar man kan packa tyger och kläder i och sedan sätter man i dammsugaren och suger ut all luft! Kan komma väl till pass. Har typ alla kläder kvar att packa. Sedan så kan de där påsarna vara bra att förvara täcken, kuddar och dylikt i ner i Belgien.
Jag har faktiskt kommit riktigt långt med packandet. Kommer garanterat bli klar tills på söndag, när Gerd kommer. Kvar kommer bara vara sådana saker som behövs in i det sista, typ hygienprodukter, sängkläder och lite mat. Har jag glömt något nu? Jaja, det löser sig..

Nu åter till nedpackningen!

Ja, tänk att det bara är en vecka tillse den stora flytten!
Idag har jag haft fullt upp. I morse (nåja, mer förmiddags) var jag till advokatfirman och fick min apostille. Det var ett helt dokument med en stämpel som sattes fast och förseglades ovanpå mitt personbevis. Dokumentet var på engelska, precis som personbeviset. Jag hoppas verkligen att kommunen jag ska bo i tar emot dokument skrivna på engelska. Kvinnan Gerd pratat med sade att det gör de, men jag är så osäker. Kommer inte vara lugn förens allt är godkänt och mitt uppehållstillstånd är klart!

Sedan var det att hasta iväg till DBT:n. Träffade min individualterapeut men fick även chans att krama hejdå till de andra terapeuterna jag lärt känna där. Det blev nog lite blött i lilla ögonvrån..
Nu flyger jag verkligen med egna vingar!

Sedan bar det iväg till Fontänhuset för att delta i mitt sista boendemöte. För de som inte vet så bor jag tillsammans med fem andra Fontänhusmedlemmar i ett hus med fem lägenheter, som vi hyr av just Fontänhuset. Varje månad har vi boendemöten där vi tar upp saker som rör vårt hyreshus.

Nu ska jag försöka varva ner lite. Och sedan ska jag nog få lite mer saker nedpackade!

Så har jag äntligen träffat min vän, och f.d. kontaktperson! Det var ett par år sedan vi senast sågs. Först kom hon och hennes partner och hälsade på hemma hos mig. Det var väldigt mysigt =) Sedan begav vi oss upp på stan för en öl någonstans, vi fastnade för The Bishops Arms. Min väns partner skulle iväg och träffen en vän hon inte sett på länge.

Så jag och min vän fick en hel eftermiddag tillsammans. Efter puben var vi och åt på Al Forno Italiano, en väldigt bra italiensk restaurang. Mycket god mat har de, och deras servitriser brukar vara riktigt trevliga!

Det blev mycket prat om minnen, men även en massa om hur vår relation förändrats genom åren. Vi har känt varandra i snart 10 år. De första tre åren var hon min kontaktperson och hon har varit med mig genom en av mina största kriser. Det blev ganska känslosamt ett tag, faktiskt! Men det kändes samtidigt så skönt att få höra hur långt hon tycker jag kommit! Jag fick ett fint kort där hon skrivit "Kära Marina! Nu har dina vingar vuxit ut. Nu flyger du! Varmt lycka till" Det är så vackert skrivet och jag ska ta med det här kortet, ta fram det och titta på det, läsa texten och minnas hur långt jag kommit närhelst det känns tungt och jag tycker jag är misslyckad.

Nu kände vi båda att vi var jämställda, två vuxna väninnor helt enkelt! Vad skönt att vi utvecklat vår relation på det här viset! Jag känner mig verkligen glad och tillfreds nu! Ska ta med mig den känslan ner i sängen.
För somnar man glad vaknar man oftast glad!

Ja, det har varit utomhusaktiviteter med Fontänhuset hela dagen. Vi var ett gäng som drog till Hästhagen här i Örebro. Det var tipspromenad, grillning och diverse lekar som stod på programmet.
Vädret var ganska ostadigt, kom en och annan droppe regn. Men värst var det mitt på dagen. Kom in en åskoväder precis lagom till lunchen. Det blev att par blixtar och lite muller. Plus massor av regn och hagel!
Jaha, det var den lunchen, allt blev dyngsurt. Sedan klarnade det upp och blev mest soligt, men grillarna hade slocknat och potatissalladen var mer potatissoppa.. Ja ja, sånt händer när man ska leka utomhus!

Och det här med att vara aktiv då? Ja, blev inte så mycket sådan för mig. Jag gick tipspromenaden, med lite hjälp från andra. Jag har nämligen väldigt ont i mina ben. Mest i musklerna skulle jag tro, både låren och sätesmuskulaturen värker när jag rör mig.. Var riktigt svårt att gå. Känns som ganska svår träningsvärk, grejen är ju den att jag inte gjort något för att få den värken.. Min amatörmässiga diagnos är att jag nog har lite inflammation i mina muskler. Har ju haft det tidigare och jag känner igen symptomen. Men att det skulle hända just nu! Jag har verkligen inte tid med det här just nu! Nåja, jag vet vad jag ska göra för att bli bättre snabbare..

Var även och shoppade lite.. hade sällskap av en kompis. Han fick gå och stötta mig lite. Har svårt att lyft fötterna ordenligt så jag hasar lite. Då är det väldigt lätt att man snubblar. Skönt att hålla armkrok då!
Han följde mig faktiskt hela vägen hem, och bar mina kassa! det är klass på den mannen =)

Jag hoppas verkligen musklerna känns bättre imorgon, för då får jag ju besök!

Ja, idag tog jag tag i mig själv och var aktiv utan hjälp av terapeuten!
Och det var riktigt jobbigt, har visst lite strul med ett företag så jag behövde ringa till dem och försöka få klarhet i vad och HUR jag skulle betala dem (att jag är fundersam över om de verkligen har rätt till de få slantar jag har är en annan historia som jag faktiskt inte orkar bråka om..) och eftersom jag ju har den där fobin för telefonsamtal så var det bara att tvinga sig iväg till Fontänhuset och be om hjälp.
Jag tycker verkligen det är jobbigt att inte kunna vara så pass självständig, att alltid behöva be om hjälp att ringa. Men som jag lärt mig av min terapeut; ibland är det viktiga att man får saker gjorda, inte hur man gör dem!

Det var inget problem att få hjälp, boendestödet Karro fanns där och hade tid. Så nu vet jag hur mycket jag ska betala och till vilket plusgirokonto! Ja, de hade faktiskt gett mig ett felaktigt nummer i brevet jag fick, tänk om jag inte hade internetbank! Då hade jag väl bara skickat iväg pengarna och sedan hade det krisat sig på riktigt. För de som kanske inte har internetbank så är det så att när man anger mottagarens gironummer så får man också upp namnet på ägaren till sagda konto. Det fick inte jag när jag slog in numret från brevet! Om jag hade använt de gamla privatgiroblanketterna jag hade innan jag fick internet så hade jag ju inte kunnat kontrollera om numret stämde. Det handlar om ganska mycket pengar med. Vad sur jag blir på att sådant får förekomma

Sist men inte minst ringde vi och pratade med min vårdcentral. Jag har nämligen inte fått kopian av läkarintyget än.. det är nu över en vecka sedan vi var där på besök. men de på vårdcentralen hade lugnande besked. Intyget är skrivet och ivägskickat. Antagligen är det skickat med B-post och då kan det ju ta några dagar. Jag hoppas det är så i alla fall..

Så när jag väl fått den där apostillen (stämpel från en "notarius publicus", i detta fall en advokat..) så ska väl äntligen alla papper var i ordning! Jag ska iväg och försöka få mitt personbevis stämplat på måndag, innan jag ska träffa min terapeut för vår sista(!!) session.

Idag har jag varit och hälsat på min terapienhet, jag tog en fika tillsammans med min terapeut. Ingen riktigt session eller så. Bara det att hon hjälper mig med att vara aktiv, att komma utanför lägenheten lite. Annars så stänger jag in mig och det blir en ond cirkel.
Jag är verkligen glad att jag tog mig iväg! Känns så mycket bättre när jag faktiskt tagit mig i kragen och gjort något!
Ett stort plus är ju att jag sprang på 'Snuttan' där. Hade ju hoppats på att hon skulle vara där så vi kunde kramas lite!
För de som kanske inte fattar så är Snuttan en vän jag träffat genom terapin. Vill inte ut med några namn så jag kallar henne Snuttan, det passar på något vis! Och inte har hon klagat heller..

Nu ska jag varva ner lite. Så måste jag nog försöka packa lite. Är något efter i planeringen nämligen, vill inte panikpacka nästa vecka!

Ja, så var mötet avklarat! Det var riktigt jobbigt.. Dock vill jag ge cred till min handläggare, hon är verkligen trevlig. Hon visar även mycket respekt, jag kände inte en enda gång att jag kom med "dumma" frågor.
Det blev ju mest snack om vad jag inte klarar av, och det är alltid jobbigt. Att vältra sig i alla dåliga erfarenheter, beteenden och framtidsutsikter kan ju få vem som helst att deppa ihop!
Men jag fick också chans att berätta om min framtidstro, att jag faktiskt ska klara av att arbeta lite i framtiden.

Handläggaren förklarade även vilka regler som gäller nu när jag ska bo utomlands.

• Jag kommer inte längre få bostadstillägg (ung. bostadsbidrag), fast det visste jag redan.
• Jag måste tänka på att ge dem tid att införa ändringar, såsom bankkontonummer. Det hade jag redan tänkt på! Min plan är att behålla mitt svenska bankkonto tills det är klart att pengarna från Försäkringskassan kommer in på mitt nya, belgiska, konto. Även att jag fått tid att meddela mitt nya kontonummer till min familj och de vänner som kan tänkas behöva det
• Jag kan skicka ett e-mail till min handläggare när jag behöver fråga något eller ändra några uppgifter. Annars kan/ska jag skicka ev. dokument till Försäkringskassans inläsningscentral
• Jag får behålla min aktivitetsersättning under tiden jag studerar för att lära mig holländska, samt när jag går kurser i 'skyldigheter och rättigheter när man bor i Belgien'
• Jag kan begära att få vilande aktivitetsersättning om jag vill prova på att arbeta eller studera, samma regler som när man bor i Sverige med andra ord!

Varken jag eller min handläggare har fått läkarintyget från min doktor, dock sa handläggaren att papprena kan ha hamnat i kö hos inläsningscentralen. Men om papprena kommer till henne efter 16:e juni så kan hon vänta lite till på dem eftersom hon vet att de är på väg. Väldigt skönt att veta, tänk om jag hade blivit tvungen att lämna in en ny ansökan!
Mitt boendestöd, Karro, var med mig under mötet. Hon var ett bra stöd och kunde styrka mycket av det jag sa, hon kom även med egna reflektioner och inlägg. Jag tror det var till min fördel, eller så är jag bara så osäker på mig själv att jag inte vågar tro på att andra tar mig på allvar..
Karro var även smart nog att fråga hur lång tid det skulle ta för att få ett beslut, handläggaren sade att det skulle ta minst 2 veckor, men hon skulle försöka få det gjort så snart som möjligt. Hur som helst, 2 veckor är bra mycket kortare tid än 2½ månader!

Nu får vi hålla tummarna för att jag får det beslut jag vill ha, för även om mötet verkar ha gått bra så är beslutet inte klart än!

*håller tummen*

Ja, imorgon är det så dags för möte med min handläggare! Jag är verkligen nervös, speciellt som jag inte fått min kopia av sjukintyget från min läkare än. Jag kan bara hoppas att handläggaren fått originalet senast imorgon. Visserligen är sista dagen intyget ska vara inne den 16:e juni men det vore ett bra underlag att ha under mötet imorgon.
Nåja..
Det är väldigt mycket som hänger på att det går bra, är väl därför jag har sådan ångest. Ska snart ta lite Theralen och förhoppningsvis somna och sova lugnt. Vill inte ta en för stor dos, vore inte bra om jag är för groggy imorgon, ju!
Är knappast till min fördel om jag besvarar alla frågor med "öööh?"...

Klockan är snart midnatt och jag ska upp ganska tidigt, bäst jag försöker varva ner nu.
Håll tummarna för mig imorgon, kl. 10.00 börjar mötet!

Här kommer så lite bilder från lördagen! Eller ja, "lite bilder" är en ganska kraftig underdrift...


Typiskt storasyster...


Det var bättre! Storasyster Jennifer längst bak, lillasyster Ayla till vänster
och jag till höger


Lillasyster Ayla


Lillasyster Ayla och hennes sambo Jonas på loppisen i Örebro Golfhall


Båda systrarna, loppisen i Örebro Golfhall


Alla tre systrar samlade i Stadsparken. Dock ganska osmickrande för mig.
Väldigt fint foto i övrigt


"Men suuuug då, lillasyster" Och ser jag verkligen alltid så här tantig ut?!


Jag, lillasyster Ayla och hennes sambo Jonas


Ayla och Jonas väntar på att den guidade turen av Örebro slott ska börja..


Dags för grillfest!


...eller så kanske man skulle kallat det för 'rökfest'? Hur som helst så
tittar tanten i mig fram igen


Gott blev det i alla fall. Skål!


Resten av kvällen ägnade vi åt att spela GENI. Jonas var konstnärlig
och byggde ett 'plupp-torn'


"Vad svåra frågorna är!" Ayla försöker hjälpa Jonas lite..


Alltid lika kul att se par spela spel..


Jonas hade större tur med att charma Esmeralda, hon blev helt till sig.
Åmade sig som bara den!


Sist men inte minst: Ayla fick även en födelsedagspresent, lite i förskott.
Dock var jag nära att glömma bort att ge den, vi hade ju så trevligt ändå!
Jag är ju inte världsbäst på att ta kort men presenten är i alla fall ett
halsband med ett smycke som föreställer en älva..

Ja, igår var det så äntligen dags att få träffa lilla halvsyster och hennes sambo. Jag har ju varit riktigt nervös för det här mötet. Det har ju bidragit till att jag mått så dåligt. All oro och stress påverkar ju, även om man ser fram emot något roligt och spännande!

Vi möttes på Quality Hotel, det som ligger vid Eurostop här i Örebro, det första mötet var ganska spänt. Och väldigt nervöst. Fast för mig lättade de känslorna ganska snabbt, vi gav oss iväg till loppisen som var i Örebro Golfhall. Det var riktigt mycket folk så det blev inte så värst mycket prat då, vi hade nog med att tränga oss fram..
Sedan begav vi oss hem till mig, vi tog bilen. Vi skulle ju gå och käka lunch på stan men det var för tidigt för det så vi tog en promenad genom Wadköping och Stadsparken med trädgård.
Sedan var det dags för lunch! Smakade bra, som det brukar göra på Rosalis Deli. Efter maten var det guidad tur på Örebro slott som gällde. Den turen blev dock något av en besvikelse. Vi blev lite undanskuffade av ett bröllop som skulle hållas där. Inte var vår guide något att applådera heller. Det var i ärlighetens namn en riktigt tråkig rundtur. Inget att rekommendera!

Desto roligare blev det senare på eftermiddagen. Vädret var ju någorlunda ok, mycket blåst men väldigt lite regn, så vi beslöt oss för att försöka grilla lite i min trädgård. Det gick ju inte så bra.. Dumma engångsgrillar! Röken lade sig över halva kvarteret, tror jag.. Varför fortsätter man egentligen att försöka med dem? *suck* Tillslut hällde vi över allt kol från engångsgrillarna ner i den gamla klotgrillen som tillhör mitt hyreshus. Då blev det bättre fart! Tyvärr kunde man säga detsamma om regnet... Vi fick ta med oss all mat in och sitta i mitt kök istället.

Maten blev riktigt god, och med ett glas vin till så släppte nog den allra sista nervositeten!
Efterrätten fixade lillasyster, blev visst något typiskt finskt.. Kvarg, vispgrädde och hallon. Var riktigt gott!

Sedan drog jag fram mitt GENI-spel och resten av kvällen ägnade vi oss åt det. Kändes verkligen inte som om det bara var samma morgon vi träffades.
Strax innan tio på kvällen var det dags för lillasyster och hennes sambo att bege sig tillbaka till hotellet, de skulle ju upp jättetidigt och åka tillbaka till Stockholm för att där ta morgonbåten över till Åbo, Finland

Vi tog ju en hel del bilder men jag väntar med att lägga upp några av dem. Jag vill först höra med de andra att de tycker det är okej.

Nu när läkarbesöket är avklarat tänker jag ta långhelg, allt med flytten kan vänta tills nästa vecka!
Min storasyster kommer hit imorgon och ska stanna hela helgen. På lördag ska vi äntligen får träffa vår lillasyster! Det ska bli så spännande, vi har ju inte setts på drygt 20 år!
Jag och min äldre syster är helsyskon medan lillasyster "bara" har halva genpoolen gemensamt med oss, vi har olika mammor.

Lillasyster kommer med sin sambo och vi fyra, jag, storasyster, lillasyster +sambo, ska ha en heldag tillsammans. Det hela är tänkt att toppas med en liten grillfest på kvällen här i trädgården. Därav min besatthet av lördagsvädret.

Jag hoppas att allt går bra!

Ja nu har jag äntligen varit hos doktorn. Jag tror det var bäst som det blev, att jag fick träffa min gamla läkare. Hon känner ju mig väldigt väl. Och har sett den krossade människa jag en gång var. Hon sade att det var skillnad. Fast jag hade sådan ångest att jag skakade så tittade jag henne ändå i ögonen. Tidigare brukade jag gömma mig under en keps eller i alla fall stirra ner i knät när jag pratade.

Vi fyllde i ett formulär som behövdes för att ge underlag till läkarintyget och hon sade att det inte var något problem för mig att få intyget. Det var så skönt att höra. Blev väl en del tårar och så, men jag bröt i alla fall inte ihop helt. Jag kunde visa mina känslor utan att hamna i affekt. Jag har kommit så himla långt ändå!
Även om jag kanske inte kan arbeta nu så växer hoppet sakta men stadig att jag ska kunna sköta ett deltidsarbete så småningom. Jag är inte där än, men jag vågar tänka på framtiden.

Fick även Theralen utskrivet åt mig. Det var inga problem. I en perfekt verklighet skulle jag inte behöva dem men nu får jag göra vad jag kan för att hålla ut. Att kunna dämpa ångesten och få ordentlig sömn, slippa att alltid ha bankande puls och svårt att andas. För att inte tala om ryckningarna. Ska bli skönt att slippa dem. Theralen har alltid tidigare funkat för att få mig att slappna av lite. Jag ska försöka hitta ett läge där jag får i mig en lagom mängd och inte kraschar helt och vaknar med "baksmälla"

Tack för att du följde med, Karro!

Ja, jag avskyr flytten, jag gör verkligen det! Jag vill att det ska vara över nu, jag vill att allt ska klart!
Jag har ju varit så duktig och tänkt på att strukturera upp saker, så att allt inte ska behöva ordnas de sista veckorna. Och nu sitter jag där ändå! För hur mycket man än planerar är ju verkligheten oberörd och både blind och döv för vad man själv vill! Om min verklighet hade stämt överens med mina planer skulle jag bara ha uppgiften att packa mina tillhörigheter kvar..
Men så ser det ju tyvärr inte ut.

Imorgon ska jag äntligen få träffa en läkare, jag hoppas verkligen att det blir av den här gången. Vet inte vad jag ska ta mig till annars! Det här skulle vara klart för flera veckor sedan!
Det gör ju att jag kommer få vänta ännu längre på att få pengar, om jag nu blir beviljad aktivitetsersättning igen. För det är ju inte klart, det heller! Möte med handläggaren på Försäkringskassan nästa tisdag. Jag tror att min ångest håller på att vända ut och in på min kropp! Känns fan som det..

Sömnstörningarna blir bara värre och värre, jag kan helt enkelt inte slappna av! Mina beprövade metoder för att orka med, stå ut och acceptera läget som det är verkar inte riktigt räcka till längre. Jag pendlar mest mellan stark ångest och förlamande nedstämdhet, på gränsen till apati.
Oj, vilka starka ord jag använder nu.. Men så är mina känslor och kroppsupplevelser väldigt starka, de med!

Kanske blir det så att jag frågar doktorn om något lugnande, Theralen till exempel. Det är ju inte vanebildande eller beroendeframkallande. Trots allt vill jag ju bara ha en tillfällig lindring, har ingen plan på att börja knapra tabletter regelbundet igen.
I övrigt så är det med hjälp av min terapeut som jag ska försöka hålla mig kvar på banan. Vi har kommit överens om att hon ska ringa mig varje dag (eller i alla fall de dagar jag inte har något stort och jobbigt inplanerat) och få ut mig, på promenad eller dylikt. Ja, jag behöver bli tvingad. Jag stänger in mig och vill inte synas. Ändå så vet jag ju så väl att denna inaktivitet leder direkt ner i grådasket. Jag vill inte bli deprimerad igen!

Och jag som behöver packa.. Hjälp!

Egentligen stämmer väl inte rubriken så bra. Det är ju saker på gång med flytten, jag packar och snart ska det bli en del möten. Men jag har ju använt mig av denna rubrik när jag visat hur Gerds (snart nog även min) lägenhet ser ut, vill inte bryta den lilla traditionen nu när jag ska dela med mig av ett par bilder av sovrummet.
Just sovrummet är det rum som vi inrett minst. Ingen idé att byta ut sängen förrän jag och mina resårmadrasser anländer. Samma gäller med garderoben. Det är först när mitt lass med kläder kommer som vi måste ha någonstans att förvara dem!
Det är nog den största nackdelen med lägenheten. Det finns inget egentligt förvaringsutrymme, inget förråd. Då gäller det att ha smarta lösningar samtidigt som man får prioritera det mest nödvändiga..

Här kommer i alla fall ett par bilder av sovrummet!


Sängen, som ska bytas ut


Som sagt, mer förvaring behövs! Och kanske någon som gillar att pynta och dekorera lite...

Jag bör kanske påminna igen om det faktum att inget finns uppsatt på väggarna. Det är ett medvetet val, vi har bestämt oss för att göra den delen tillsammans när jag väl flyttat in (med andra ord: lättare för mig att få min vilja igenom! Men säg för allt i världen inte det till karlen min...)

Ja, idag kom jag igång.
Grannen har hämtat soffan som hon ville överta. Hon kommer plocka en del andra möbler och småprylar när jag är redo att göra mig av med dem. En del har hon redan fått. Väldigt bra att kunna ge dem vidare, så synd att slänga fullt fungerande saker!
Jag har släpat upp lite tomma flyttkartonger från källaren och har hunnit med att packa ner alla mina handväskor, halsdukar, sjalar och vantar. Och hattar! Det blev en hel kartong.. Men jag är ju en samlare! Sedan en kartong full med fina klackskor, var tvungen att sortera bort en del gamla och slitna par. Det skar lite i hjärtat, skofantast som jag är..

Jag ska väl fortsätta, lite mer ska jag nog klara av idag. Känns bara så himla skönt att ha kommit igång! På måndag är det bara tre veckor kvar och jag vill verkligen inte behöva göra allt de sista sju dagarna, har verkligen tillräckligt hög stressnivå redan!

Pust, har precis varit ett par timmar på Marknadsafton, som är här i Örebro idag. Det var jag och syrran som passade på att bränna oss i solen och få ont i fötterna. Vi handlade förstås en del mer eller mindre nödvändigt också!

Men innan dess, i förmiddags, fick jag hjälp av boendestödet Karro med att ringa lite. Vi avbokade det där hopplösa läkarbesöket på allmänpsyk.
Vi ringde och pratade lite med min handläggare på Försäkringskassan, hon sade att det gick bra att skicka läkarintyget direkt till henne. Vad mer var är att jag tydligen är kallad till ett möte med henne 15:e juni. Jag fick lite ångest när jag hörde det.. Men det var inte så farligt, det är för att hon vill hjälpa mig få klart alla pappen innan jag flyttar. Riktigt omtänksamt av henne faktiskt!
Sist men inte minst ringde vi en av de två advokatfirmorna här i Örebro som fungerar som notarius publicus. Att få en sådan där apostille kostar visst 200kr och man kan komma in och få sitt dokument stämplat på måndagar och onsdagar mellan klockan 10.30 och 11.30. Jag får gå dit efter att jag fått pengar, blir väl 21:a juni skulle jag tro. Och då är det bara en enda vecka kvar till flytten! Nu går det fort... Gäller att jag hinner med!

Men nu ska jag stoppa min ömma och varma fötter i lite kallt vatten!

Ja, jag har fått brev idag! Både från Försäkringskassan och från allmänpsykiatrin.

Min handläggare på Försäkringskassan skickade en bekräftelse på att min ansökan om aktivitetsersättning kom fram till henne. Hon skrev också att jag måste lämna in ett läkarintyg senast 16:e juni annars kommer min ansökan inte kunna bli korrekt bedömd. Ja, och den beräknade handläggningstiden efter att intyget kommit henne till hand är 2,5 månader. Jippie..

Det andra brevet då? Jo, det var en ny kallelse till läkaren på allmänpsyk, det innehöll även ett trevligt och personligt brev från läkaren. Men nu har jag ju redan bokat tid med läkaren i Fjugesta. Lika bra det för till allmänpsyk var jag kallad 28:e juni. Är ju en aningens upptagen den dagen. Visserligen ska jag ju bara flytta utomlands men jag tror verkligen inte jag kan klämma in ett besök hos doktorn då *ironisk*

Jag ska till Fontänhuset imorgon, jag och mitt boendestöd, Karro, ska ringa lite. Igen. Jag måste ha reda på var jag ska skicka ett eventuellt läkarintyg, till inläsningscentralen eller direkt till min handläggare? Sedan så måste ju läkartiden på allmänpsyk avbokas...

Idag stannar jag inomhus och vårdar mina myggbett och min brända hud. Ajaj, sol vara farlig.. Funderar på om jag ska investera in en sådan där solskyddskräm som blockerar helt. Jag blir ju aldrig jämt brun över kroppen.. Lika bra att köra med den bleka stilen..

Något annat jag funderar över är om jag borde ta mitt lilla personbevis och hitta en "notarius publicus" och få en liten apostille. Det är lite förvirrat med förklaringarna angående vad för stämplar jag egentligen behöver. Trodde det gick att fixa på ambassaden i Bryssel men det verkar som om en apostille ska utfärdas i landet dokumentet kommer ifrån.
I Sverige kan man bara få en sådan där apostille från en notarius publicus, står det på Brysselambassadens hemsida i alla fall. Jag och Karro har ju faktiskt redan ringt till en advokatfirma här i Örebro som har uppdrag som just notarius publicus. Vad som förvirrar mig är att den kvinna i Belgien som Gerd pratade med (någon typ av myndighetsarbetare som visste precis vilka dokument de vill ha av mig och vilka stämplar) beskrev den rätta stämpeln som "stor och rektangulär". Jaha, den advokatbyrå Karro ringde till hade bara ganska små, runda stämplar.
Alltså, vad jag lärt mig till så har stämpelns form och storlek ingen betydelse. Något med Haagkonventionen från 1961. Äsch läs själva om intresset finns på ambassadens sida om apostiller. Kom gärna med åsikter och förslag om hur jag ska göra..