Ja så kanske man kan kalla det. Mitt humör alltså. Jag har gått ner mig denna vecka.
Kan bara hoppas att jag tar mig ur svackan innan den blir värre. Det är bara det att jag har så mycket oroliga tankar som äter upp min energi.
Jag har inte haft någon direkt lust att blogga, har liksom inte funnits något som varit värt att skriva om! Istället har jag mest ägnat mig åt distraktioner, i form av datorspel. Brukar ju läsa böcker när jag har det jobbigt men jag har en vana att alltid trycka i mig chips samtidigt. Här råder numer chipsförbud så då låter jag bli att läsa..

Gerd finns ju här för mig men jag har försökt att inte visa hur jag mår. Men ikväll gick det inte längre. Han frågade om han kunde hjälpa mig på något sätt. Men som situationen är just nu finns det ingen hjälp att få. Eller ja, ingen hjälp som faktiskt kan lösa problemen jag tampas med. Tröst och stöd kan han ju erbjuda, men jag har svårt att ta emot det.
Istället sitter jag och letar på Youtube efter de sorgsnaste musikvideorna/låtarna jag kan hitta.
Blir ju en del tårar.
Men det är faktiskt skönt!

Jag tror jag hittat min favorit, om man nu kan kalla en video som får en att böla rakt ut för favorit:





Into the night med The Motorhomes